Dag 78

Ibland får jag frågan varför jag föreläser om härskartekniker främst ur ett jämställdhetsperspektiv. Härskartekniker utövas ju inte bara av män över kvinnor. Det är sant och riktigt. Men så länge världen ser ut som den gör, så är det ett lätt val för mig.
Du minns de drygt 200 skolflickorna i Nigeria som kidnappades av Boko Haram för två år sedan? De är inte tillbaka. Visste du det? 50 av dem lyckades visserligen fly med en gång, men resten... I dagarna hittades en av flickorna och kunde återföras till sina föräldrar. Efter två år. Det går inte ens att föreställa sig - vare sig ur flickans eller föräldrarnas perspektiv.

I Indien hittades en flicka i en brunn. Hon hade blivit utsatt för en gruppvåldtäkt - under fjorton dagar. När männen var färdiga med henne sköt de henne med två skott och slängde henne i en brunn. Fast hon var inte död, utan lyckades ropa på hjälp.

I Kongo-Khinshasa gör gynekologen Denis Mukwege sitt bästa för att lappa ihop kvinnor som blivit våldtagna av soldater och efter det fått sina underliv sönderskurna med kniv. I Sydafrika anmäls 65 000 våldtäkter om året. Fast den egentliga siffran tros vara över två miljoner. Årligen.

I stora delar av världen används flickor och kvinnor som vapen i krig, i konflikter, i strävan efter makt.

I  Sverige kommer gärna antalet kvinnor på chefsposter upp när vi talar om jämställdhet. Eller hur  VAB-dagarna är fördelade på mammor och pappor. Men det finns områden som smärtar mer.
I Sverige dör omkring 13 kvinnor varje år till följd av våld i nära relationer.  I Sverige  fortsätter domstolarna att ifrågasätta den våldtagnas beteende mer än förövarens, i fall efter fall. Tre pojkar går fria från våldtäkt, trots att flickans historia är trovärdig. Men: "att hon höll ihop låren kunde bero på blygsel".

I Sverige ligger kvinnornas löner mer än tio procent lägre än männens. Det kanske inte låter så mycket, men det innebär att under ett arbetsliv tjänar en genomsnittlig kvinna 3,6 miljoner kronor mindre än en genomsnittlig man. Hur kan vi inte protestera mot det?

I Sverige precis som i alla länder i världen begränsas kvinnor just för att de är kvinnor, och ofta är det något vi inte ens tänker på att det sker. Kvinnor objektifieras och sexualiseras, inte minst i reklamsammanhang, medan männen porträtteras med värdighet och fokus på deras prestation.

I Sverige är det många som inte vill kalla sig för feminister, trots att ordets betydelse är att alla ska ha samma rättigheter oavsett kön. De som kallar sig för feminister, eller över huvud taget är kvinnor i offentligheten får stå ut med ett näthat som inte liknar nåt.

Så, jo jag föreläser om härskartekniker ur ett jämställdhetsperspektiv för att det behövs. Och ja, jag är feminist.

Det är något med det där hundra. Greppbart, men ändå tillräckligt mycket för att vara en utmaning. Hundra blogginlägg hundra dagar i rad. Återigen hakar jag på utmaningen som Fredrik Wass drar igång, i år för femte gången.