Dag 80
Dagens themesong spelas av Stevie Wonder. Jomen, så är det, jag har ofta musik i huvudet under mina dagar. I alla fall under bra dagar.

Den här dagen började visserligen bra med gym och frukost med träningskamrater, men sen vart det lite småtrist på jobbet. Tills jag kom på att jag behövde lite musik med mig. Och sen, vetni!

När jag satt på det ganska tomma kontoret och gjorde ganska småtrista saker och slängde på musiken, så vände dagen kan man lugnt säga. Rackarns! Innan jag visste ordet av hade jag fixat layout till annonsen jag jobbat med - kom på nya saker som lyfte den första skissen. Fortsatte av bara farten med layout av några dokument, ringde samtal, gick en webbutbildning och bockade av massor på min att-göra-lista.

Helt plötsligt var klockan fem och jag var sist kvar på kontoret. Stevie gjorde mig sällskap ut i bilen och vi dånade in på parkeringen vid mataffären, handlandet gick som en dans och det var enbart tack vare en stor portion av självbehärskning som jag lät bli att göra Ginger Rogers-moves i gångarna. Bra glid där, annars.

Här hemma hade jag tänkt att goa in mig i ett soffhörn och kanske se något på datorn, men Stevie ger sig inte. Han bara lockar mig till nya danser, nya sånger. Så då får det bli, så: tjena disco-in-the-house-fredag!

Det är något med det där hundra. Greppbart, men ändå tillräckligt mycket för att vara en utmaning. Hundra blogginlägg hundra dagar i rad. Återigen hakar jag på utmaningen som Fredrik Wass drar igång, i år för femte gången.