Vissa dagar är huden tunnare än andra. Då blir jag än mer beroende av kärlek och må bra-stunder.
En del städar inför helgen. Jag har städat hela helgen. Och för varje hörn, dörrpost och golvbräda som blivit torkad och fejad, har jag blivit lite gladare, lite friare.

Jag brukar säga att jag jordar mig. Det blir extra viktigt när världen gungar, när ondska och misstro gör anspråk på att vara det som vi ska bygga på. Då jordar jag, omger mig med det som jag vet är starkare: kärlek och godhet.

Det är inte bara den stora världen som fick mig ur fattning idag. Jag fick veta att en man som korsat min väg tidigare - men som det aldrig blev något med - i flera förhållanden varit en man som slagit. Det är som en kall vind som blåser in. Jag hade kunnat vara en av de kvinnorna. I stället är jag omsluten av en varm relation där respekt och personlig utveckling står högt, där skrattet alltid ligger nära och där vi ser varandra för dem vi är.

Det gör mig tacksam och ödmjuk. Och lite ömhudad. Därför gör det extra gott när huset på kvällen fylls med två sjungande, dansande, fnittrande, gapflabbande underbara tonåringar som firar att påsklovet börjar. Det mest läkande jag kan tänka mig idag.

Detta är inlägg 40 av 100.
Varje dag i hundra dagar ska ett blogginlägg publiceras.
Initiativet kommer från Fredrik Wass som driver Bisonblogg och här kan du läsa mer om tankarna bakom just Blogg100 2017.