Dag 54
Ibland är det lättare än lätt. Med tre väninnor på besök över helgen ska något slags program genomföras. Jag tänker aldrig ens tanken att åka iväg någonstans, det finns nog så det räcker hemmave'.
Och jodå, vi lyckas få till en turné under sex timmars stillsam cruising längs Vallevägen - världens vackraste väg, utmed vilken jag bor.
Ett besök i gårdsbutiken Smakfullt med spännande kläder, roliga prylar och kött av hög kvalitet, 4 km hemifrån, följdes av ett möte med färgstarka konstnären Mercedes Murat, som berättade om sin konst och därtill sålde på oss några oumbärliga örhängen att bäras på nästa fest.
Vi drog fingrarna genom ljuvliga lammskinn hos Torans fårgård och kom därifrån med Vallevägens kokbok, förundrades över naturens skönhet vid Silverfallet, köpte ägg för 1 kr/styck och swishade betalningen vid den obemannade Prästekvarna gårdsbutik, njöt av goda bubblor, en klockren tapastallrik med svenska råvaror och ett (som alltid) trevligt samtal med konstnären själv på Löfwings ateljé, spanade in spännande fågelarter vid Hornborgasjön och avslutade med en promenad i klorofyll- och vitsipsstinna Eahagen.
Överallt vimlar det av entreprenörer, handlingskraft och en vilja att lyckas. Det är få saker som gör mig så lycklig som en levande landsbygd och det är en glädje att få dela med sig av allt detta till överraskade och imponerade gäster.Och allt detta runt min egen knut. Coolt!
Det är något med det där hundra. Greppbart, men ändå tillräckligt mycket för att vara en utmaning. Hundra blogginlägg hundra dagar i rad. Återigen hakar jag på utmaningen som Fredrik Wass drar igång, i år för femte gången. #Blogg100