Just nu går en Harry Potterfilm på tv. Jag tittar med ena ögat, har sett någon av dem förut. Familjens tioåring har sett de flesta redan och jag kan inte annat än tycka att det är synd. Bra filmer, det är inte det. Men böckerna - de är fantastiska!

Jag hade önskat att hon hade fått glädjen att läsa dem först, för det är en så häftig upplevelse. Minns när hennes systrar inte kunde hålla sig tills den svenska boken kom ut, utan plöjde igenom den engelska i stället. Jag är mer lat till min natur och tog den svenska när den kom. J.K. Rowling - vilken fantasi!

Och så tänker jag, jösses vad jag är mossig! Måste min dotter verkligen ha bokupplevelsen först? Är det inte häftigt nog att hon får sin Harry Potter.
Eller?

Nej, jag kommer nog aldrig att ge mig på den punkten. En bok stimulerar hela fantasin och de bilder som hjärnan skapar kan aldrig ersättas av någon filmmakare.

Däremot behöver jag förmodligen inte gräma mig över att minj dotter inte hann läsa böckerna om Harry Potter innan hon såg filmerna. Det finns en outsinlig skatt av läsupplevelser kvar därute och hon kommer att hitta sina egna guldkorn.