Nr 126

- Haha, nej hon får väl spela fotboll eller golf, något hon kan cykla till själv i alla fall, skrattade jag till svar när vänner funderade över om det inte skulle bli mycket skjutsande eftersom vi bor på landet.
- Eller ridning? föreslog de, det finns ju hästar på nära håll.
- Nänä, inte ridning, svarade jag benhårt.

Det var innan Violen liksom blev en egen person. En person som är noll intresserad av fotboll, något lite intresserad av golf, men alldeles lycklig och hel när hon sitter på hästryggen. Visst är det lite märkligt? Och fantastiskt häftigt!

Det finns verkligen inget hästintresse hos vare sig mig eller maken, och så får vi en unge som sitter lika självklart i sadeln som vi på sin höjd gör på cykelsadeln. I kväll har ryggsäcken packats inför ett tredagars ridläger, som hon fick i födelsedagspresent av sina föräldrar i april. Lång väntan, men nu är det äntligen dags.

Tror det här kan bli en sommar hon kommer att minnas... 🙂