Efter natten kan jag bara konstatera att man ska vara försiktig med vad man bloggar om. Igår skrev jag ju om att jag hittade den lilla latmasken alldeles utanför kontorsdörren.

Så mycket maskar som det var på den regnvåta gatan i min dröm i natt, det har jag aldrig sett! Och stora var de, inte alls som den där lilla parveln jag fotograferade igår. Jag minns att jag registrerade det i drömmen och att jag tänkte att om jag satte mig ner på knä skulle jag kunna ta en riktigt läcker bild på maskarna. Men jag tordes inte, för då hade de förmodligen krälat upp på mig.

Tanken slår mig att kanske var det alla latmaskars himmel jag besökte?

Himla intressant är det i alla fall hur våra hjärnor jobbar under natten med att sortera alla intryck den fått under dagen. Jag har blivit påmind om att jag får tänka på vad jag matar den med...

     40 av 100