Ptroooo! Stopp! Stanna! Ja, precis nu. Precis nu vill jag att allt stannar upp.
För det är bara som bäst.

Det är bara som bäst, när dottern kliver upp halv sju på morgonen - bara vi hinner bada innan skolan. Och vi går ner till en spegelblank sjö och kallt är det, men alldeles underbart. Fåglarna sjunger, solen värmer och vi kan inte tänka oss ett bättre sätt att börja dagen på.

Det är bara som bäst när frukosten sedan kan avnjutas på trappan i morgonsolen.

Det är bara som bäst när mandelblom, midsommarblomster, hundkex, smörblommor och akvilejor blommor. Jag bryr mig inte om ifall det är tidigt, oroväckande tidigt eller sent. Det är nu. Nu.

Stoppa tiden någon, för jag kan inte. Jag kan bara låtsas. Bromsa upp en smula och andas djupt.
Det är i alla fall något.