Jag kommer nästan aldrig för tidigt, men försöker att inte komma för sent. Nu är jag ändå lite på efterkälken i min bloggutmaning...
100 blogginlägg 100 dagar i rad. Så löd utmaningen som jag liksom många andra bloggare har hakat på. Jag skulle ha gått i mål för en vecka sedan.

Men det här med försommaren, alltså... Det är ju så himla mycket som ska avslutas och fixas till före semestern. Bloggandet har nästan uteslutande gjorts när allt annat i hemmet är i ordningsställt. Nåja, men i alla fall inte i ett fullständigt kaos. Varje inlägg postas sedan i en egen grupp på Facebook.

Det är ju en skatt av bloggar där. Så mycket kul och intressant att läsa. Om jag hade hunnit. Men igår gick jag dit, till den där gruppen lite grann för att kolla av.

Jag fick precis samma känsla som när jag var på kalas som liten. Kalaset var i full gång med saft, tårta och lekar. Och så var jag tvungen att gå på toaletten. Det tog ju inte lång stund. Men när jag kom ut igen, så hade kalaset börjat rundas av. Några barn hade redan gått hem, andra stod i hallen och klädde på sig med fiskdammspåsarna i handen.

Sedan dess har jag alltid varit försiktig med mina toalettbesök på festerna. Det gäller att göra dem tidigt, så de är avklarade. För är så urbota tråkigt när luften bara går ur en fest så där, eller ett barnkalas. Jag kommer ut från badrummet redo att kunna fortsätta leka länge till och så är allt bara slut!

I Facebookgruppen för oss bloggare var det också tomt. Förutom något enstaka blogginlägg från någon annan, så var det bara mina där. Alla andra har gått i mål. Ödsligt. Nästan overkligt. Och lite skämmigt - jag kanske inte har klarat den här utmaningen eftersom jag har gjort uppehåll några dagar? Och vad har de pratat om de här veckorna, som jag har missat för att jag haft fullt upp med mig själv, mitt liv och mina egna blogginlägg?

Det är då jag måste påminna mig om att jag är vuxen. Att det är okej att inte ha lyckats till 100%, men att jag faktiskt inte bloggar bara för utmaningen utan för min egen skull och dessutom är det ju kul att det finns de som läser vad jag skriver.

Så, räta på ryggen och andas djupt. I morgon kommer sista inlägget i årets bloggutmaning.

Detta är blogginlägg 99 av 100.
Varje dag i hundra dagar ska ett blogginlägg publiceras.
Initiativet kommer från Fredrik Wass som driver Bisonblogg och här kan du läsa mer om tankarna bakom just Blogg100.