Påsken är min favorithögtid. Den är inte omgiven av vare sig måsten eller orealistiska förväntningar.

Vad det egentligen är som skiljer påsken från julen kan man ju diskutera. Men om det skulle komma fram att lärjungarna firade Jesu uppståndelse med att ge varandra fantastiska gåvor, så skulle även den här högtiden kidnappas av köpenskapen. Som det är nu kan vi istället lägga pengar på att köpa mat.

Jag tycker om påsken för dess ganska blygsamma uppdykande. Julen föregås av fyra veckor advent och ytterligare fyra veckor julskyltning i butikerna innan dess. Klart att vi hinner jobba upp en massa förväntningar.

Påsken infaller än i mars, än i april. Är man inte en aktiv kyrkobesökare, så har man inte superkoll på när. Dessutom har vi vagare begrepp om när fastan infaller eftersom vi kan mumsa i oss fastlagsbullen redan före nyår.

Jag är inte speciellt rebellisk, men jag har svårt att göra saker bara för att det förväntas av mig. Varför ska jag umgås med familj bara för att det är jul? Påsken däremot är ingen familjehögtid på samma sätt. Desto roligare att bjuda hit familjen. 🙂

29/100

#100dgr Ett blogginlägg om dagen i 100 dagar. Det är vad den här utmaningen går ut på. Inget pris till dem som klarar sig ända i mål, men en morot för att skriva. 🙂